Traditioner och talesätt

Traditioner för böfvelen.
Har det hänt en gång är det tradition, har det hänt två så har det alltid varit så.

Att göra en Gozem: Att glömma att betala i kylskåpet. (Men Gozem själv kommer alltid ihåg det efter att micron har startat.)

Spanska lödningar: Riktigt tattiga lödningar. Varma, kalla, för mycket lödtenn, för lite lödtenn, olödda.

Att göra en Iman: Att glömma ta bort lagom olämpliga placeholders så som “fistad av gorillor” innan ens rapport lämnas in, och sedan försöka förklara bort saken i fråga när läraren undrar vad det betyder.

Att göra en Nicklas: Istället för att tända ock släcka lysdioder genom att bryta strömmen med en transistor så använder man transistorn för att kortsluta strömmen över lysdioden. Med denna logik skulle värmeelementen i hemmet sättas på när man bryter strömmen för lamporna.

Användande av prefixet ETA har av historiska skäl alltid skrivits utan mellanslag eller bindestreck, t.ex: ETAordförande, ETAauktion, ETAstyrelsen etc… men traditioner är väl till för att brytas?

Materialförvaltaren måste gilla mars-glass och avsky snickersglass. Att pilla naveln ger pluspoäng.

På grund av sitt utseende kallas dammusgarna 150-ohmare, empiriska undersökningar indikerar dock resistanser i storleksordningen ~150 Mohm.

På julen dricks julmust, så långt in som möjligt på det övriga året också.

På jul spelas enbart Adolphson & Falks klassiker “Mer Jul” på musikapparaten.
Julen är mellan Chalmers lucia (13 november) och julafton (inte 30 oktober utan 24 december).

ETA äger inga grunkor, bara gerät.

Det är alltid Martin som är skyldig till att ha glömt ketchupen framme, oavsett vem som gjorde det.

Det är alltid Martin som är skyldig till att ha öppnat 40 miljarder Firefoxfönster, för att han inte vet hur man byter skrivbord.