This is a work in progress!
Inget är permanent eller så, får se om jag gör färdigt den.
Tillverkad av David Johansson.

Svarv kursen behandlar i imbördes ordning…

• Hur funkar svarving? Hur ser verktygen ut? (basics)
  
• Teoretiskt sett, hur svarvar man.
  
• Enkel räkneövning. samt val av verktyg
  
• Säkerhet vid svarving (hur du inte förlorar dina lemmar)
  
• Svarvens delar och reglage.
  
• Svarvning utan digitalt hjälpmedel
  
• Svarning med digitalt hjälpmedel
  
• Städrutiner

Formelblad

Svarning är i grund och botten att du deformerar bort material från ditt arbetsstycke med hjälp av ditt verktyg. Verkyget är i 95% av fallen gjorda i hårdmetall eller snabbstål (HSS). De vi har på ETA är hårdmetall. Hårdmetall är en komposit mellan bidemedel och hårda metall partiklar.
På bilden här kan du se en svarv operation, en så kallad längssvarning (olika operationer kommer senare). Cylindern man ser snurrar runt sin egna axel och verktyger rör sig endast i Z och X led där Z är rotationsaxeln. Hastigheten som materialet är definerat i m/min eller RPM.

Ditt verktyg som du kommer använda består av två delar, hållaren och skäret. Enkelt nog så håller hållaren skäret på plats. Skäret har olika parametrar som den kan arbeta inom detta står förhoppningsiv på lådan du köpte dem i. Dessa parametrar är Ap (skärdjup), Vc (ythastighet), f (matning). Går man över dessa begränsningar så är det dåligt, saker kan gå sönder. Går du under dem är det inte så farligt men du sliter på verktyget mer.
En annan parameter är sammansättningen i skäret, detta är ofta inte ett problem men det står massa färgglada bokstäver på askarna med skär. Dessa bokstäver är olika materialtyper. Använd rätt skär till rätt material.
Men detta är då i den bästa av världar använder man enbart skär som är klassade för ditt material, dessvärre så är vi inte gjora av pengar och har godtyckliga skär med obekanta värden.

Det finns många svarvoperationer, och kärt barn har många namn. De absolut vanligaste operationerna är längssvarning och plansvarvning. Beroende på vilken operation som skall utföras så finns det olika skär geometrier anpassade för den applikationen. Titta på bilden eller i SECOs katalog eller något sånt. Men en tumregel att tänka på när man väljer vilket skär man skall använda är, så stor vinkel på spetsen som möjligt, och se till att den faktiskt kommer åt. Ett säkert kort är rombiska skär.

Skärhastigheten har enheten m/min, jättebra enhet jag vet. Men du vet oftast bara varvtalet konvertera med hjälp av en tabell och din diameter till en skrähastighet Vc.
För Hårdmetall vill du ligga på 150-200m/min så sikta på 180. Kan du inte träffa intervallet? välj närmaste över, hårdmetallskär vill gå snabbt.

Men varför är ythastighten viktig?
Har du för låg hastighet blir det stora krafter då det inte skär utan istället knuffar materialet.

Värme är din fiende, speciellt i ditt verktyg. Varmt verktyg ger upphov till accelererad förslitning, speciellt lösägg och gropförslitning. Tänk på att friktion ger upphov till jättemassa värme samt fasförslitning. Låt inte ditt verktyg gnugga mot ditt material utan att skära.

Men om man vill ha hög hastighet varför kör vi inte på 300m/min? graferna säger att det går bra!
Detta beror på vad du har för verktyg. Går du över/under gränserna får du oförutsägbart resultat samt 'extrem förslitning'. Samt om ditt material inte är perfekt cylindriskt ger det upphop till mycket kraftiga slag som kan knäcka eggen på skäret.

Ibland vill man ha fina ytor, då är det viktigt att veta hur man får bättre ytfinhet. Kort sagt sänk matningen och använd det störta skäret du hittar. Tänk på att matningshastigheten är beroende på varvtalet [mm/varv]. ytfinheten är definerad som Ry = f^2/(8*re)

En detalj ska bearbetas invändigt med svarvning -Ett hål som är 78mm djupt och 30mm i diameter ska svarvas till en diameter 40 mm.
Svarven har en motoreffekt på 12,5 kW och en verkningsgrad på 80 %.
Matning och skärhastighet har rekommenderade värden på 0,5 mm/varv respektive 225m/min. Det är här viktigt att man använder just dom rekommenderade värdena.
Verktyget har en ställvinkel på 95°
Kc= 1900

• Max RPM = 3500 funkar skärdatan?
• Hur många passager bör man ta?

1.
varvtal ges av vc = n*Pi*D
n = 225/(Pi*30*10^-3) = 2387 (Observera Minsta diametern används)
Alltså funkar skärdatan.

2.
Effekten är den begränsande faktorn här.
Pc= Fc*Vc/60
Fc = kc*ap*f (Använder totala ap)
Fc = 4790N
Pc = 17,8kW Alltså effektkravet är för högt, kör två passager.

Detta är så mycket vi kommer räkna i stort sett.
Det finns nämligen mjukvara som räknar åt oss. https://www.sandvik.coromant.com/sv-se/knowledge/machining-calculators-apps/pages/machining-calculator-apps.aspx

• Använd inte långa ärmar.
• Använd inte handskar och ringar. (vinyl hanskar är okej)
• Är du allergisk, eller skall arbeta med hutlösa mängder skärvätska? använd vinylhanskar då skärvätska är lite allergent.
• Sätt upp ditt hår och sånt.
• Använd skydsglasögon, ingen kan återfå en förlorad syn
• Luta dig inte över roterande delar, du kan fastna.
• Om du byter arbetsstycke, pillar på chucken stäng av med vridknappen.
• Sätt fast dit arbetstycke ordenligt, så hårt du rimligtvis kan, ca 10cm greppyta i chucken.
• Var inte dum i huvudet.

Det som snurrar på en svarv heter chuck, i den sitter backar som går att flytta för att spänna in ditt gods i.
Det som håller ditt verktyg och flyttar sig heter släde, när man arbetar är det denna man oftast flyttar på. Rattar för att flytta den sitter på den.
om du vill borra finns det en dubbdocka längst åt höger.
Dubbdockan och släden åker på svarvens gejder, de är pressitonsslipade inoljade ytor, var rädd om dem.
Till vänster så finns svarvens växellåda och matningsväxellåda. Varvtalet och matningen styrs härifrån.

Vi skall göra denna detalj, icke utsatta mått ej relevant

Sedan skall vi göra.

Vi skall göra denna detalj.

Nu när du har svarvat har det genererats en massa spånor, dessa måste bort när du är färdig.
En enkel regel att tänka på är att lämna det bättre än när du kom. Hur skulle du vilja att maskiner ser ut när du börjar svarva?
Tänk på…

• När du städar tänk på att spånor är vassa och du kan skära dig på dem, använd en borste och skyffel.
  
• Har du slipat? rengör gejderna noga. Elaka metallbitar kan fastna i maskinens olja och slita onödigt mycket. (undvik sandpapper överlag)
  
• Har du använt mycket skärvätska? rengör gejderna noga och få bort skärvätskan ur oljan.
  
• Använd inte tryckluft, det kan göra att det smiter in skit mellan släden och gejderna.
  

Abresiva material som sandkorn från sandpapper och slipspån från vinkelslip är pesten. Se till att det inte finns på gejderna!

Det är nice att rengöra gejderna, maskinen går så lätt och fint efter det. Det förlänger även livslängden på maskinen. Men hur gör man egentligen för att rengöra dem?
Kör släden till ett ytterstläge, ex så långt åt höger du kan. Ta sedan ett papper och torka bort smutsig olja som ligger på gejderna.
Använd eventuellt lacknafta om det är riktigt smutsigt.
Ta sedan fram en oljekanna och applicera ny olja på gejderna, kör sedan släden till motsatt ytterstläge. Repetera tills det är helt rent, kan vara jobbigt om det är massa skärvätska i oljan.

När du smort upp dem se till att de inte är i ett oljebad utan bara smorda. Smorda innebär att det finns en tunn film av olja som inte kommer rinna av. Onödigt mycke olja gör att det bara fastnar skit i istället för att smörja.

Detta bör göras var 12e timme av drifttid.
Ta fram oljekanna och papper, torka av smörjpunkter med pappret och fyll på dem med oljekannan tills de är fulla. (smörjpunkter kan du se i svarvens datablad, de ser ut som små fjäderbelastade kulor.)
Det finns även fler ställen som behöver olja, ex växellådan mm. Det behövs kollas till varje driftmånad typ. Se gärna svarvens datablad.