ETAwiki

TODO Skicka in denna sammanfattning till SSA:s 100 års jubileum

Runt mitten av 1920-talet var den enda undervisning i teleteknik på Chalmers en liten del i fysikkursen som behandlade “de Hertzska vågorna” trots att intresset för radio var stort på denna tid. Rundradion började sändas 1924 och amatörradion var på frammarsch. Hösten 1927 vände sig ett antal elever till rektor Grauers med en begäran om att föreläsningar i radioteknik skulle anordnas på CTI (Chalmers Tekniska Institutet). Detta fanns det inga medel för och enligt legenden ska rektorn ha yttrat “Ni har kommit hit för att läsa, inte för att leka.”. Man fick inte ens låna tomma föreläsningssalar.

Man bildade då en ekonomisk garantisammanslutning och hyrde lokal i en näbelägen frikyrka. Teknologerna Strömberg och Rahmn övertalade dåvarande linjeingenjören vid Telegrafverket Thomas Övergaard att hålla en föreläsningsserie i Radioteknik. Till dessa var även allmänheten välkomna och när annons i GP sattes in utlöstes stor skandal i media att de fattiga Chalmers-studenterna inte stöddes av skolan. Rektorn ansåg sig då nödgad till att upplåta fysiksalen för dessa föreläsningar med motkravet att endast Chalmerister skulle få delta. Eftersom föreläsningarna las på sådan hög nivå försvann allmänheten av sig själv och problemet löstes av sig självt.

Redan efter ett par föreläsningar meddelade rektor att Chalmers styrelse beviljat medel för undervisningen och önskade överta densamma. Arvodet var på 10 kr per timme och undervisningen utvecklades under åren på så sätt att vartannat år låg fokus på radioteknik och vartannat år på telefoni med tillhörande speciell ellära. Ingenjör Övergaard var lärare i samtliga ämnen. Laborationer anordnades dock inte då medel för detta inte fanns. Sakkunniga för ordnandet av den tekniska högskolesundervisningen hade så sent som i början på 30-talet inte bestämt sig för hur den teletekniska undervisningen skulle ordnas på Chalmers eller om det överhuvudtaget skulle finnas någon sådan. Inom vissa kretsar ansågs det att all teleteknik skulle koncentreras till Stockholm. Chalmers skulle framförallt syssla med marin anläggningsteknik, 120 V likspänning.

Rahmn började efter sin examen att arbeta för ingenjör Övergaard på Telegrafverkets Radioexpedition men hjälpte även till med undervisningen på Chalmers. 1930 började ingenjör Rydbeck att praktisera hos Övergaard och fick på så sätt sin första kontakt med de entusiastiska eleverna på E-sektionen.

Radioklubbar där medlemmarna byggde mottagare och småsändare och körde amatörradio uppstod och upphörde allteftersom intresserade teknologer började och slutade på Chalmers. Verksamheten var dock mer av sådan art att man byggde och laborerade hemma hos varandra.

Allt började med att ett gäng glada E-teknologer¹⁾ hade drömmar om att bilda en radioklubb på Chalmers. De gick till rektor Sven Hultin som godkände deras idé och 22 januari 1935 bildades formellt ETA (E-sektionens Teletekniska Avdelning) och fick en lokal bredvid professor Fredrik Lamms laboratorie för teoretisk ellära. I samband med detta upplöstes Göteborgs Radioklubb och ETA erhöll alla deras tillgångar. Medlemsavgiften på denna tiden var 2 kr startavgift och 3 kr i terminsavgift.²⁾ 1937 blev Chalmers en högskola och inrättade en speciallärarbefattning inom teleteknik. Då visade det sig att det sedan länge pågått undervisning inom teleteknik på Chalmers (ETA) men under denna tiden skulle all undervisning inom teleteknik ske i Stockholm. Därför upphöjdes ETA tillfälligt till en av Chalmers institutioner.

1939 kallades många av ETAs medlemmar in till beredskapstjänstgöring och sändning av amatörradio förbjöds. Då ETA under denna tid var en institution fick viss sändning i forskningssyfte ske. Snart efter detta fick Chalmers en egen teleteknik-institution och hösten 1945 blev ETA än en gång en förening för framförallt teknologer.

Under 1946 blev ETA en del av Chalmers studentkår. ETA anordnade under denna tiden flertalet studiebesök samt telegrafikurser vilket fick medlemsantalet att öka markant. Efter kriget så släpptes amatörradiobanden fria igen och ETA hade under denna tiden callsign SHF1, vilken var institutionens signal. Detta callsign orsakade SSA:s QSL-avdelning många problem då flertalet QSL kort skickades till Gotland istället för till Chalmers ³⁾. Från cirka 1948 minskade sändningen med SHF1 då flera av ETAs medlemmar fick egna callsigns då de fick egna certifikat.

Hösten 1948 avgick den första ETA-auktionen. Den omsatte hela 250 kronor!⁴⁾ 1954 arrangerades auktionen i Gasquen för första gången.

ETA:s lokal flyttade runt väldigt många gånger innan man i mars 1952 flyttade till “nya Chalmers” och hade en lokal på första våningen i Elektronikinstutionens byggnad. På radiosidan så var tre saker i huvudfokus för ETA på denna tiden. De “höga” frekvenserna (>100 MHz), de första svenska TV-sändnings försöken var ETA inofficiellt involverade i samt det nya koola trafikslaget SSB. Intresset för “High Fidelity” ljud och rävjakt (radiopejlorientering) var också stort. Transistorer var nya och ETA lyckades få tag i ett gäng för att labba med.

Intresset för rävjakt ökade så 1956 grundades skämtsamt ETAFFCO (ETA Fox Farming Company) vilka var benämningen på gruppen som mest sysslade med detta. Göteborgs SändarAmatörer (GSA) sysslade också mycket med rävjakt så många jakter anordnades tillsammans med dem.

Under denna tidsperiod ökade amatörradioaktiviteten ordentligt. Sändare köptes in, antenner byggdes och ETA förbjöds att sända under normal arbetstid för det då riskerade att störa de mätningar som pågick i skolans laboratorier. Våren 1963 tillverkades en av ETA:s mest kända antenner, Öl-burksantennen. På denna tiden var burkarna tillverkade av beckplåt och i ETA:s verkstad löddes burkarna ihop fem och fem. Väl ute på taket blåste det såpass mycket att man var tvungen att köra 75-watts lödkolven på 380 V för att lyckas löda ihop antennen. Totalt blev antennen 33 burkar hög, ca 6 m. Av någon anledning hamnade detta på bild i Borås tidning. Försök att förlänga antennen ytterligare gjordes men då vek den sig i blåsten. Antennen matades av ett 2 kW likströms⁵⁾ slutsteg. 1964 följdes denna av ett nytt blåfärgat slutsteg vid namn “Pripps Blå” som bestod av två rör och en kondensatorbank som var isolerad med cigarettpaket.

1956 började TV-sändningar från Chalmers, och många ETA:re skötte det tekniska. Deras intresse var stort och de hade vana av att “bo på skolan”.

ETA vann tidningen CQ:s årliga tester 1957 och 1962. 18 januari 1964 genomfördes Sveriges första RTTY QSO på ETA. -CSC genomförde detta QSO med DL4IA. Hi-Fi och transistorer var föremål för många projekt. Man började även använda mönsterkort, eller “tryckt krets” som det kallades på den tiden.

Auktionerna blev för varje år mer och mer omfattande, så ETA:s beroende på institutionerna minskade. 1962 omsatte de två auktionerna som hölls c:a 2000 kr per auktion.⁶⁾ ETA lade mer på att tigga gods samt så började fler och fler ETA:are komma ut i industrin (även om det inte alltid gick på nominell studietid…). 1958 tillsattes den första auktionskommitén.

Vid utbyggnaden av E-huset 1966 fick ETA disponera ett korridorsutrymme högst upp i det nordvästra hörnet. I denna lokalen inreddes en radiostation, “Kortvågen” med antenner i nära ankoppling.

Televerket beslutade 1967 att radioklubbar skulle få anropssignaler med prefixet SK. ETA ansökte omedelbart om ett sådant tillstånd, och 22 mars 1968 började SK6AB gälla. Denna nya signal var bra för contest och ovanlig. I kombination med att radiointresset var rekordhögt i föreningen, det var solfläcksmaximum⁷⁾, antennerna var både bra, monterade högt och nära havet samt att man hade gott om effekt fick ETA lyssnarrapporter från hela världen. USA hade svårt att tro att vi hade så stark signal från andra sidan atlanten. Verksamheten begränsades ordentligt av att ETA endast fick ha 15 telegrafinycklar.

1969 arrangerade ETA SSA:s⁸⁾ årsmöte.

ETA:s antennpark utvecklades allt mer, 1970 byggdes en eleverbar 4 st x 14 element 2 m yagi antenn⁹⁾ för månstuds(EME). ETA lyckades inte särskilt med EME, men då vi körde på såpass hög effekt resulterade detta i elaka kommentarer i amerikanska radiotidningar. Resultatet av ETA:s försök var visst att SK6AB blockerade alla andra signaler medans man sände.

Auktionerna fortsatte på samma sätt som tidigare, och omfattningen ökade för varje år. 1968 började “Hedersknyffel-diplom” delas ut till de som skänkt till auktionen. 1974 bytte auktionen lokal från Gasquen till A-huset. Traditionen med två auktioner per år slutade någon gång runt 1970. Auktionerna flyttades dessutom till lördagar.

Efter auktionen 1965 beslutades det att anordna en byggkurs i elektronik. Byggobjektet blev en 8-12 W Transistorbaserad HiFi-förstärkare (Den fick namnet ETA-förstärkaren). Man hade hela 50 deltagare i kursen vilken var en ordentlig succé. 100 stycken byggsatser med en förbättrad version lyckades man sälja för att byggas ihop hemma. Efter detta förbjöds all kommersiell verksamhet på ETA¹⁰⁾.

Runt 1975 hade ETA sin storhetstid för VHF och UHF. Det kördes mycket månstuds (EME) och meteor-scatter (MS). SK6AB var först att få kontakt med Italien på 70 cm EME. SK6AB låg i topp på flera topplistor där man tävlade om att köra så många lokator-rutor ¹¹⁾ som möjligt. Denna aktivitet avtog snabbt i takt med att de mest entusiastiska så småningom blev klara på Chalmers.

1979 köpte ETA sin första fräs i samband med att verkstadsverksamheten fick ett eget dedikerat rum. HiFi-verksamheten var också fortsatt hög.

Digitalålern hade nu tagit fart på allvar och många arbetade med datorbyggsatser av olika slag. På ett möte propsade några “femvoltsentusiaster” på att det skulle inköpas en EPROM-brännare, varpå någon undrade om inte den befintliga blåslampan dög.

1975 var det dags för en ny auktionslokal, matsalen i kårhuset, Nyfiket. 1976 bytte man lokal igen till försökshallen i A-huset. 1980 erbjöds ETA två järnvägsvagnar fulla med motstånd till auktionen¹²⁾.

1977 fick ETA tillstånd för att sätta upp en radiofyr på 23 cm bandet (1296.925 MHz) med signalen SK6UHG. Denna placerades i vattentornet på Hönö.

1980 restes en vertikal antenn för 80-meters bandet, som med vindens hjälp omvandlades till en vertikal antenn för 40-meters bandet. En transverter för 23 cm bandet byggdes även. På mitten av 80-talet ökade intesset för EME och aktiviteten ökade likaså. För att styra EME-antennerna i både azimuth och elevation byggdes en datorstyrning kallad “Lunatic”. Den fungerade ganska bra men att göra en noggran reglering med en enkel Basic-processor var inte lätt.

Till 50-års jubileet 1985 beslutade man att anordna ett firande i Kajsabaren, E-huset¹³⁾. En jubieumsskrift planderades men realiserades inte förrän 1995.

1991 blev ETA involverade i Oden-projektet. Polarforsknings-sekretariatet skulle anordna en resa till arktis, där bland annat radio och rymdinstutitionen på Chalmers skulle med. Målet var att studera hur noggrannt man kunde tyda isläget från SAR¹⁴⁾ bilder ERS-1¹⁵⁾ satelliten. Radarbilderna från satelliten togs emot vid en mottagarstation i Kiruna. För att överföra dessa bilder till isbrytaren Oden var man tvungen att använda sig av kortvågstrafik. I och med detta blev ETA involverade i det hela. Ett protokoll baserat på AMTOR¹⁶⁾ togs fram på kort tid samt att antenner, ETA:s ena datamodem och transceiver¹⁷⁾ installerades på Oden. Totalt lyckades man överföra fyra bilder, 225×225 pixlar stora. De överfördes på 10 MHz och 14 MHz, vilket inte gick så fort. Cirka fyra timmar per bild krävdes, och det var tvunget att ske på kvällstid när förhållandena var som bäst. Försöket var framgångsrikt och de överförda bilderna var till stor hjälp.

Nokia skänkte en persondator till ETA. Sedan fylldes lokalerna med allt fler och fler datorer.

ETA hade planer på att installera en 10 m parabol på taket, men dagen innan den sista mest envetna professorn skulle övertalas, blåste ETA:s 2 m parabol ned. Därmed skrotades planen att ha en 10 m parabol på taket.

Under tentaperioden våren 1993 restes än en gång en tvåmeters parabol på taket av EDIT. Denna gången med Kalle Anka påmålad och med en nyrenoverad rotor. En mikrovågsmottagare kopplades in och efter tio minuter så togs signalen från Astra emot. Kallebolen var avsedd för amatörradio, men användes oftast till att lyssna på satellit-TV.

Kortvågsaktiviteten minskade och 70 cm och mikrovågor blev desto populärare.

1991 tvingades ETA skrota det stora tornet, då skolan klagade på att det var i för dåligt skick.

Auktionen växte allt mer med åren. 1990 blev det stopp för att hålla auktionen i A-hallen. 1991 omsattes hela 107 000 kronor. Det blev allt mer lokalstrul och år 1993 var auktionen tvungen att anordnas utanför Chalmers.

1995 avslutdes arbetet på ETA:s historiebok som täcker åren 1935-1995. Denna sidan är en kortfattad version av historieboken.

TODO: Renskriv detta /JKK

2001:

Torsdag 6/12 blev ordförande och vice ordförande i ETA kallade till ett möte på chalmersfastigheter. Vid mötet på fredag 7/12 informerade Anders Malmkrona dem om att ETA inte längre var välkommna i de lokaler som ETA själva under tre år varit med om att ta fram. Dessa lokaler skulle istället bli ett lunchrum för den nybildade Data och IT-sektionen (DoIT). Måndag 10/12 träffade ETA Bo Appelqvist på administrationen, som meddelade att beslut i frågan ännu inte är fattat. Han lovade dessutom att ETA från och med nu skulle få vara delaktiga i beslutsprocessen. Ett möte för vidare diskussioner skall hållas någon gång senare i veckan.

Tisdag 11/12 ETA kontaktar Kåren som ej ännu kontaktats av CF/CTH.

Under veckan håller ETA tät kontakt med Kåren som för diskussioner med CTH och CF

Fredag 14/12 hölls ett möte mellan CF och Central Administrationen(CA) där prorektor Bo Egarts informerades om de planer som lagts upp av CF så här långt. ETA fick inte närvara vid detta mötet, inte heller någon representant från kåren fick närvara, trots tidigare löfte.

Onsdag 19/12 fick ordf. ett nytt förslag på alternativ placering av lokal av Anders Malmkrona. Detta förslag innebar i korthet att en ny spårvagnsliknande lokal skulle byggas i anslutning till nuvarande kortvågen. Då detta med stor sannolikhet ligger långt fram i tiden, och den föreslagna lokalen dessutom är avsevärt mindre än den nuvarande, kan inte styrelsen betrakta detta som ett realistiskt förslag.

Torsdag 20/12 V.ordf och ordf. var denna dag och pratade med Jan Smith, dekanus för den omtalade DoIT-sektionen. Han var införstådd med att vi var i behov av lokalen men menade att de behövde den lika väl som vi, samt att DoIT sektionen väger tyngre i sammanhanget. Jan Smith var rakryggad och helt införstådd i att detta var ett stort problem för oss. Hans ståndpunkt stod dock glasklar. Lunchrummet är av största vikt för DoITs flytt till EDhuset.

Nästa steg blir nu att FU på Kåren skall kontakta Appelkvist för att få ta del av det beslutsunderlag som CF lämnat till Rektor. Detta material skall kompletteras av ETA med de argument vi har för att behålla lokalen. Beslut i frågan kommer tidigast att tas 21:a Januari 2002.

2002:

Onsdag 9/1 Läget just nu

CF har erbjudit att bygga en lokal på norra taket (mot maskin, vid nuv. kortvågen), som skulle stå färdig aug/sept 2003 (alltså om lite drygt 1.5 år). (se ons 19/12 ovan)

Jan Smith har berättat att de ska flytta in om 1.5 år (alltså lagom till att lokalen på norra taket ska vara färdig), och verkar mest vilja ha ett bra lunchrum, egalt var. Han verkade inte ha något emot att få lunchrum på det andra taket och låta oss få ha vår lokal ifred, men var tveksam till om det fanns pengar till att bygga något på det andra taket, och skulle undersöka hur det låg till.

Vår inställning är att det blir bättre för både oss och DoIT om de får sitt lunchrum på norra taket istället. De borde kunna få mycket mer för pengarna om allt läggs på att bygga ett bra lunchrum, som de då kan designa för att bli så bra som möjligt, utan restriktioner av hur lokalen såg ut innan.

Fredag 18/1

ETA:s styrelse har idag tillsammans med representanter från kåren deltagit i ett möte hos CF angående våra lokaler i ED-huset. Deltog gjorde även Bo Appelkvist(CA), Kent Wikersten(ED-lokalansv.), Anders Malmkrona(CF) och Jan Smith(D&IT), Stig-GÖran Larsson(D&IT).

Mötet kan i korthet sammanfattas med att vi i princip är av med de lokaler som det var tänkt att vi skulle flytta in i på ED-husets tak. Det beslutsunderlag som läggs till rektorn kommer att förespråka att dessa lokaler görs om till lunchrum för den nya Data och IT-sektionen.

Februari

Efter förhandlingar med Chalmers och ChalmersFastigheter valde ETA att lämna den nybyggda lokalen på taket till DoIT:s förfogande. Detta gjordes då ETA förhandlat fram ett rektorsbeslut på att en helt ny lokal skall uppföras på taket, strax intill den tidigare lokalen. Denna lokal kommer således att ligga i direkt anslutning till det nordvästra hisstornet på EDhusets tak. Lokalen är beslutad till MINST 75kvm. Det är här ETA nu arbetar för att få en lokal av motsvarande storlek mot tidigare (125kvm).

Då lokalen ej ännu är byggd kommer ETA att få vänta ytterligare 18månader på att tillträda de nya lokalerna. I väntan på detta förhandlar ETA om 2 nya temoprära lokaler då de nuvarande lokalerna inte kan användas för ETAs verksamhet på ett tillfredställande sätt. En ny labborationslokal och verkstad på c:a 60kvm i elkrafts lokaler, samt en radiostation uppe på det östra taket på EDhuset kan bli ETAs nya temporära lokaler tills vidare. Inflyttning sker i så fall under våren.

2003: ETA byter lokal!
ETA flyttar från de gamla lokalerna på toppen av EDIT till de nya lokalerna på toppen av EDIT, fast på andra sidan av DoITs lunchrum som för övrigt var först tanken att det skulle bli ETAs nya lokal. Men precis innan ETA skulle flytta in där sa DoIT “Mänge täkk, det var meg en finer lokäl, den vill vi gärne hä!” och så tog dom den. så slutade med att ETA skulle flytta dit. Men en ny lokal upprättades på andra sidan av lunchrummet, lokalen som tidigare kallades kortvågen byggdes ut och breddades (bredbandigt höhö) så man kan vara där.

2004-03-28: Vertikalen uppe! Ett mindre uppbåd ETA'are satte på söndagen upp vår 40 meters vertikalantenn. En kvartsvåglängd lång upp från det passande jordplanet, förlåt linsentaket sträcker den sig. En mindre tråddipol finns också uppsatt så den kortvågsintresserade kan redan nu börja köra.

2004-10-29 Ny mast! Den nordliga masten bredvid doktorandernas balkong restes.

2008-08-15 Kallebolen är uppe! Efter många timmars slit med att tillverka fästen och få upp det till platsen är äntligen Kallebolen uppsatt. Delvis tillverkad av en dörr.

2015: ??? Serverkrash! Mycket försvann

När köptes Makerbot Replicator 2x in?

2017:

2018: ETA köpte en viapress. 70 års jubileum för auktionen.

2019: ETA köpte en ny 3D-printer av modell Prusa i3 MK3.

2020:Höstmötet beslutar att avsätta 10000kr för Kallenbolen. Feburari, slipning och lackering av ETAs labbänkar. Keysight ocilloskop köps in från farnell då £=SEK momentärt. COVID-19 pandemin satte stopp för tisdagsfika + fysiska arrangemang under större delen av året. En lyckad aktion hölls på Tradera istället.

2021: fysiska arrangemang är tillbaka i begränsad utsräckning pga COVID-19. Auktionen hålls i Ljusgården med åtgärder för att minska smittspridning såsom krav på vaccinationspass.

2022: ETA byter kommunikationskanal till Discord. SK6AB deltagar i CQWW SSB för första gången sedan 1975.

2023: En MOPA fiber laser köptes in med förhoppningen att den revolutionerar kretskortstillverkningen. ETA köpte en ny 3D-printer av modell Prusa MK4

2024: ETA har under viss tid placerat saker under kallebolen. Dessa saker har dragit många säkringar, och efter att Akademiska hus tröttnat på att återställa dessa har ETA fått egen el och nyckel. ETA annekterar utrymmet under kallebolen för att ha serverrum i.

<1935 - 1995 är baserat på ETA:s historiebok.

2000-2015 är från Internet Archive

https://web.archive.org/web/20030622093457/http://www.eta.chalmers.se/lokal.html

Teknisk Tidskrift Årgång 75 (1945) sida 867-872 http://runeberg.org/tektid/1945/0879.html Beskriver aktiviteterna under ETA:s första årtionde.

Gamla grejor att ta hand om

ETA lokalhistoria. anno 2002

ETA har haft lokaler i E-huset sedan det byggdes. Då, i slutet av 1940-talet byggdes södra längan och c.a. halva västra längan. Från början bereddes plats åt ETA i en liten lokal på c.a. 20m2 på 1:a våningen i västra längan. Det var två rum, en verkstad, och en radiostation. Här fanns föreningen fram till 1980.

I mitten av 60-talet byggdes resterande del av västra längan samt norra längan. Det visade sig då, att ETA kunde få disponera ett korridorutrymme på takvåningen i nordvästra hörnet av E-huset. Detta blev den s.k. kortvågen där en hel del radioutrustning installerades, med antenner på taket och i det ovanpå hisshuset placerade antenntornet. I och med att det blev tillåtet med klubbstationssignaler, startades genast SK6AB, och amatörradioaktiviteten ökade kraftigt.

Redan i början av 1970-talet lyckades det även för ETA att få disponera ett litet rum på 4:e våningen i det sydvästra hörnet, in mot gården. Här installerades utrustning för högre frekvenser - VHF och UHF. Det kallades VHF-stationen.

C.a. 1980 gjordes en del omdisponeringar i E-huset, vilket fick till följd att ETA:s lokaler flyttades, fast inte mycket. Den gamla verkstaden skulle bli lunchrum åt Elektronfysikverkstaden. Istället fick ETA disponera ena delen av ett packrum på bottenvåningen, alldeles intill ingången. Här installerades maskiner och mätinstrument.

På takvåningen fanns den berömda “spårvagnen” så kallad efter sin stora mängd fönster. Den var från början avsedd för bl.a. en jonosfärradarstation för forskningsändamål. Innan ETA fick ta över den, användes den mest som skräpkammare och pingisrum. I och med att ETA flyttade hit, lämnade ETA rummet på 4:e våningen. “VHF-stationen”. En stor del av ETA:s verksamhet kom med tiden att koncentreras hit. Dock inte den mekaniska verkstadsverksamheten, som inte fick plats.